En helt vanlig gata
En helt utsökt pastarätt med lätt rökt kycklingbröstEn dags PAPI-utbildning avklarad och en återstår. Det upphör aldrig att fascinera mig hur generiska kontorslandskap kan vara; samma heltäckningsmattor, samma illa isolerade konferensrum och samma enhetliga skrivbord. Ett av mina första utlandsuppdrag någonsin bestod i att åka till Paris för att genomföra två personbedömningar. Resan gick från flygplats till flygplats. Från Charles de Gaulle in till Paris via snabbtåg och en två kvarter lång promenad för att komma till kundens kontor. Sen samma resa hem igen. Jag lämnade Stockholm tidig morgon och kom hem sen natt och såg en försvinnande liten del av Paris. Lyckligtvis hade jag semestrat där någon månad tidigare, annars hade det känts än mer absurt.
De australiensiska HR-personer jag haft nöjet att utbilda var alla mycket trevliga och bekräftade därmed min långdragna fördom. De bjöd också på en intressant överraskning: tydligen ger man i princip aldrig muntlig feedback på test använda i rekryteringssammanhang här, diskrimineringslagstiftningen utgör en allt för snårig djungel. Istället får kandidater nöja sig med skriftlig feedback.
Innebär helt enkelt att jag får omarbeta alla mina övningar inför imorgon.
Melbourne verkar lovande än så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar