Nya bekantskaper 3

Ibland går det fort. Jag stod i duschen med håret fullt av löddrigt balsam när telefonen ringer. Inte mobilen utan den fasta telefonen, vilket ofta innebär något viktigt. Jag halkar ut ur duschen, slirar fram över golvet allt medan jag sprider stora pölar av vatten omkring mig. Svarar och får reda på att något slags paket väntar på mig i receptionen.

Tänker att jag kan kombinera en hämtning med middag på Nero Teca, den italienska restaurang som finns inrymd precis bredvid entrén. Väl nere i receptionen så möts jag av ett stort fång liljor och flamingorosa gerberor. Ett litet kort avslöjar med hjälp av ett enda väl valt ord att de kommer från min älskade fästmö och har överlevt resan från Sverige förvånansvärt väl.

Med famnen full av väldoftande blommor beger jag mig upp till lägenheten igen, men delar den här gången hissen med en kvinna som inte kan låta bli att kommentera den vackra buketten. Jag lämnar blommorna på en väl vald hederplats och ger mig av på nytt, med siktet fast inställt på pasta. På väg ner stöter jag igen ihop med kvinnan och vi kan inte låta bli att börja samtala. Det visar sig snabbt att hon är från Brrasilien, jobbar för Ericsson och är på väg ut för att äta italienskt. Vi slår våra påsar ihop, äter vår pasta och ännu en bekantsskap är stiftad.

Antagligen är det den flyktiga tillvaron där folk hela tiden byts ut som bidrar till den allmänna öppenheten. Och det faktum att alla kommer någon annanstans ifrån, jobbar för ett internationellt verksamt företag och har dåliga erfarenheter av taxichaufförer.